Nisses Anders Erssons barbarn, kvinnoliv i brytningstid

För er som missade skriften, passa på att köpa den nu för endast 100 SEK. Väldigt intressant läsning om Nisses Anders Erssons barns döttrar och deras liv. Nedan följer inledningstexten av skriften.

Kvinnoliv i brytningstid

Nisses Anders Erssons kvinnliga barnbarn levde och växte upp i en brytningstid. Det gamla bondesamhället, där vävstol och spinnrock, mjölkpall och kärna brukats och nötts i mödrars led, höll på att brytas upp. Många av barnbarnen kom att gå nya vägar. Kvinnorna kunde utbilda sig med hjälp av stora insatser från familjen och de flesta lämnade hembygden.

I slutet på 20-talet kunde Gagnefsborna gå och nynna på slagdängan ” Det är kvinnan bakom allt”. Sent omsider – kanske alltför sent – har de orden givit nerslag i Nissessläkten. Sent därför att de nu levandes minnena av Nisses Anders Ersssons kvinnliga barnbarn har bleknat bort. I denna skrift har några av de efterkommande gett underlag till några minnesbilder.

Fotografier och texter är framtagna av: Ingrid Prans, Gun Nordin, Rune Rodestam, Olle Eriksson, Bror Ohls, Eva-Britt Eberhardsson, Brita Nisses, Sune Garmo, Rita Rothman, Sylvia Garmo-Hedman, Sven Lundkvist, Gunnar Lundkvist, Lennart Nisses-Westman, Ingrid Evenius, Karin Helgsten, Kerstin Larsson, Lars-Olov Nordesjö, Per E Nordesjö och Kristina Allpere.

Min son Erik har hjälpt till med att redigera de fotografier som skickats till mig. Med hjälp av den nya digitala tekniken har korten lappats och lagats och ibland beskurits så att kusinflickorna hamnat i fokus. Undertecknad har på vissa ställen redigerat de inkomna berättelserna om kvinnorna. Min förhoppning är att ingen avgörande historia därmed har försvunnit.

Personligen har jag ett eget starkt minne av farmors syster Karin. Våren 1981 arbetade jag en natt på intensivvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mellan sjukvårdsinsatserna bland patienterna kom samtalet mellan min handledare och mig bland annat att handla om Dalarna och Gagnef. Hon berättade då om en lärare hon hade haft i folkskolan. Det var den bästa lärare hon någonsin haft. Hon berättade sen livfullt om gården där hennes lärare vuxit upp. Gården låg i Gagnefsbyn. Huset var vitt och på andra våningen fanns det blå och det röda rummet. Min handledare hade förstås aldrig varit där men lärarens beskrivning levde starkt kvar i hennes minne. Karin hade verkligen gjort ett mycket starkt intryck på henne.

Gagnefsbyn i syrenernas tid 2008

Anna Garmo